Idag när vi handlade så satt det en äldre kvinna och tiggde på ett ställe.
Det såg nästan ut som att hon väntade på någon utanför affären och jag förstod inte först att hon tiggde.
Jag vill inte uppmärksamma småkaninerna på världens orättvisor så vi sade ingenting om varför hon satt där.
När vi sedan handlat klart så gick jag med småkaninerna direkt till bilen och J gick och lämnade tillbaka kundvagnen.
Storasysterkaninen kikade litegrand på kvinnan och sade sedan:
-Hon ville ge sin gamla mugg till pappa. Han ville väl inte ha den?
-Nä det tror jag inte svarade jag och log lite i mjugg.
-Men hon kanske trodde att han skulle ge henne lite cocacola eller nåt funderade storasysterkaninen.
Så helt fel ute var hon ju inte.
Jag skrattade jättemycket sedan när jag berättade det för J.
Inte åt situationen i sig givetvis utan storasysterkaninens oskyldiga funderingar.
Det finns väl inget renare än ett oskyldigt barnasinne
2 kommentarer:
Hihi, barn är sååå söta och oskyldiga! :)
Barns funderingar är alltid så härliga! Tänk att få tänka som ett barn igen...bara för en dag i alla fall...tänk så lätt allt skulle kännas då :)
Kramar!
Skicka en kommentar