Idag under nattningen av mina barn kom jag att tänka på Sjöjungfrun av Camilla Läckberg av någon anledning. Eller, det var en lång tankekedja som ledde fram till den, men den tänkte jag bespara er.
Sommaren som var tillbringade vi nästan två hela månader på vårt landställe. Helt underbart.
Och då upptäckte jag Camilla Läckbergs böcker för första gången. Jag beställde alla hennes böcker i pocket utom Sjöjungfrun som då var alldeles ny och så läste jag. På kvällarna när barnen sov och ibland på dagarna när de inte sov så slukade jag böckerna.
Jag tycker att de är fantastiskt bra men trots det vill jag inte läsa om dem. Jag älskar annars att läsa bra böcker om och om igen men hennes böcker är så hemska att det klarar jag inte.
Det som går igen i alla böckerna är barn som far illa på olika sätt och efter att jag själv blev mamma så har min känsliga själ blivit ännu mer känslig.
Sista veckan av vår långledighet så var jag inne på Biblioteket i vår lilla stad och där stod Sjöjungfrun på sk korttidslån. Jag gick hem, sträckläste och grät. Typ.
Och den slutar så sjukt spännande att jag höll på att jag vet inte vad. Avlida allra minst!
Nu läste jag på hennes sida att den nya boken Fyrvaktaren kommer ut efter sommaren.
Can't wait!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar