På vardagsmorgnar finns inte så mycket tid till annat.
Det är väckning, grötfrukost, påklädning och avgång till dagis.
Även om jag är stressad eller sen så försöker jag att resonera som så att det inte är småkaninernas sak.
Däremot så säger jag ju att nej, nu kanske jag blir sen idag.
Eller så.
Vi har en bok hemma som heter Bo går till dagis och det är en favorit hos båda småkaninerna.
Boken handlar om Bo och hans mamma och mamman är superstressad och tvär.
En gång när vi läste den sade storasysterkaninen:
-Skönt att vi inte har det så när vi ska till dagis.
Skönt tycker jag att hon tycker så.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar