Jag är väldigt väldigt förtjust i precis allt som Astrid Lindgren har skrivit och vi läser mycket av hennes böcker för småkaninerna och tittar också på en del filmer.
När storasysterkaninen var mellan 2 och 3 var hennes favoritfilm Lasse Hallströms Barnen i Bullerbyn.
En scen i filmen är när de går hem från Skolan och man inte får nudda mark. (Storasysterkaninens favoritlek f ö.)
Den som nuddar marken är döden.
Olle trillar och de andra säger att han är döden.
Han lägger sig platt på rygg och sprattlar allt vad han kan och säger, jag lever, jag lever!
Lite så känner jag nu. Att jag faktiskt lever.
Först åkte jag på någon elak virushistoria som gav mig feber och huvudvärk i nästan en hel vecka.
Sen fick storasysterkaninen kräksjukan. Två dagar senare smittade hon J och en dag senare smittade han mig.
Det var ingen höjdare kan jag meddela.
Eller rättare sagt så är det något av det värsta jag varit med om.
Men vi lämnar det så.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar