Lillasysterkaninen är inne i en utvecklingsperiod just nu.
Samtidigt som hon behöver extra närhet och är kelen och gosig är hon också obstinat och envis.
Hon äter sämre och sover sämre.
Liksom sin storasyster blir det så tydligt med sådana perioder, att det är något som tär på hela henne och tar över hela gosungen.
Får se om det kommer att bli lika även för lillebrollan.
Jag försöker mest att andas lugnt och tänka; this too shall past
Häromnatten så sov lillasysterkaninen väldigt väldigt oroligt och vaknade och satte sig upp och var ledsen hur många gånger som helst.
Sen frågade hon om det finns vargar där vi bor.
-Nej, det gör det inte svarade jag.
Lite senare frågade hon om vargen har nycklar hem till oss och än lite senare kom det:
-mamma, du har väl låst dörren?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar